Jävla latteföräldrar.

Jag är så trött i dag. Gnällig och kinkig och allmänt folkilsken. Jag ska nog egentligen inte släppas ut när jag är så här, ligga hemma och kolla på dåliga såpor och äta varma mackor är vad som passar.

Men man måste ju jobba för att ha råd med varma mackor så jag tog mig till jobbet utan att slå ihjäl någon på vägen (fast jag svor åt en utbytesstudent som inte lärt sig cykla ordentligt än). På lunchen var jag dum nog att tacka ja till att följa med till den nyöppnade minigallerian på andra sidan vattnet. Och där fann de. Latteföräldrarna. Detta skorv på mänsklighetens hud. Med sina monster till barnvagnar, feta däck och trendiga blöjväskor.
De rör sig i flock och tar upp så mycket plats där de drar fram tre i bred. Minst!
I butiken jag gick in var det minst sex barnvagnar och framför ett lågt bord med snygga lampor stod tre morsor med tre barnvagnar och jollrade om lilla Melvin som just hade vaknat och var måttligt road över att befinna sig i en trendig designbutik med lysrör i fejset. Personligen ville jag helst kasta ut barnvagnar, morsor och take-away lattekoppar genom skyltfönstret men jag insåg att Melvin troligen inte skulle hålla käft efter den behandligen.

Framme vid kassan och alla små överprissatta prylarna på disken stod ytterligare två feta barnvagnar (en tvillingvang till och med) och diskuterade vilken butik de skulle gå till näst. Morsa nr. 1 hade handlat en nykelring som det stod "bebbe" på (för övrigt svenskan absolut fulast ord) och plockade i pensionärstakt ner den och pengarna i väskan under monsterbarnvagnen. Brevid som morsa nr. 2 med sin tvillingvagn och velade mellan Duka och Hennes. Bakom stod min kollega och försökte komma fram till kassan för att betala sin lampskärm, morsorna stod kvar och hade nu fört in Åhlens som ett alternativ (för de har ju såååå snygga pajformer där!) Vid entrén stod jag och skrek inombords över alla förbannade lattemorsor och deras skrikande ungar och feta monsterbarnvagnar och hade något parti i valet haft som förslag att grunda särskilda samhällen för föräldrarlediga där de fick checka in ungen till barnvakten varje gång de ville beblanda sig med resten av samhället så skulle de fått min röst.

Nu ska jag dricka varm choklad från automaten, äta lite godis och hoppas att sockerchocken gör mig snällare så att omvärlden överlever min cykeltur hem.