...när jag är förbannad:
Ah for fuck's sake!
Helvetes jävla skit!
Men vad i helvete!
Fuck off!
Biljävel!
torsdag, november 30, 2006
Reality check
I går var jag ute på lunchen med en kollega och strosade i lite affärer. På väg tillbaka till kontoret gick vi bakom en tjej som var av den sorten som man omedvetet stirrar på och tänker "Hur kan hon se ut så? Hur kan hon tillåta sig själv att se ut så?". Hon vägde minst 200 kg, håret var ovårdat och flottig i hästsvans, byxorna var säckiga runt benen och uppfransade runt skorna. Kappan var plastigt blank men såg ny ut, armarna på tröjan för långa och dolde hennes händer. Hon vaggade fram och det syntes att både knän och höfter hade tagit stryk av vikten hon släpade på.
När vi kom fram till övergångstället stod min kollega mellan mig och tjejen. Jag sneglade på henne från sidan. Hennes hy var oren och gropig av acneärr, mörka ringar under ögonen och hela hennes hållning vittnade om ohälsa och dysterhet. Hon vände på huvudet och mötte min blick i en halv sekund, jag kände igen henne och hon kände igen mig. För tio år sen gick vi i samma gymnasieklass men hon var inte med på återföreningen. Jag förstår varför.
När jag sen tänkte på hur hon ser ut i dag och hur hon såg ut då inser jag att om hon varit lite lagom rund, inte nödvändigtsvis smal, välklädd, välvårdad och med en stolt hållning hade jag blivit mer förvånad. När vi gick i gymnasiet var hon avvikande. En av de där berömda barnen som inte passar in. Hon gick alltid i samma svarta jeans, en vit långärmad tröja och en svart t-shirt med Metallica motiv, och så det långa smutsblonda håret som hon alltid hade över ögonen. Redan första dagen i nya gymnasieklassen satte hon sig längst bak och vägrade svara på vad hon hette. Efter halva lektionen rusade hon ut i tårar, skrikandes att det blev precis som förr. Ingen förstod henne och ingen hade väl egentligen lust att göra det. Hon blev, vad jag vet, inte mobbad även om hon nog hade svårt att få vänner.
Hade hon varit smal, framgångsrik och lycklig idag hade jag blivit förvånad. Hon blev nog det vi alla förväntade oss att hon skulle bli.
Tillbaka vid övergångstället funderade jag på om jag borde hälsa? Säga "hej, hur är det med dig? Vad gör du nu för tiden?". Av två anledningar kunde jag inte, det var så uppenbart att hon inte mådde bra, att hon inte hade ett jobb, att hon antingen var på väg utför eller just varit på botten och sakta var på väg upp igen. Jag kunde inte hälsa för att jag inte ville utsätta henne för att behöva förklara för någon hon gick i skolan med för tio år sen hur hon misslyckats med sitt liv, en total fucking främling.
Men jag sen kunde jag inte hälsa för jag är, trots alla goda föresatser, socialt betingad att avvikande människor ska man undvika. Snegla på i smyg, förfasas över, undvika för man vet ju aldrig var de har varit. Och hon är fortfarand avvikande. En person man inte sitter brevid på bussen, någon man undviker. En person jag gick tre år i skolan med vill jag inte hälsa på i dag för att jag är bokstavligen rädd för att bli smittad.
En människa faller långt på tio år men jag gick tillbaka till vårt fina kontor i 1700-tals huset. Drack kaffe med skivbolagsdirektören medan han berättade om kända svenskars alkoholproblem.
När vi kom fram till övergångstället stod min kollega mellan mig och tjejen. Jag sneglade på henne från sidan. Hennes hy var oren och gropig av acneärr, mörka ringar under ögonen och hela hennes hållning vittnade om ohälsa och dysterhet. Hon vände på huvudet och mötte min blick i en halv sekund, jag kände igen henne och hon kände igen mig. För tio år sen gick vi i samma gymnasieklass men hon var inte med på återföreningen. Jag förstår varför.
När jag sen tänkte på hur hon ser ut i dag och hur hon såg ut då inser jag att om hon varit lite lagom rund, inte nödvändigtsvis smal, välklädd, välvårdad och med en stolt hållning hade jag blivit mer förvånad. När vi gick i gymnasiet var hon avvikande. En av de där berömda barnen som inte passar in. Hon gick alltid i samma svarta jeans, en vit långärmad tröja och en svart t-shirt med Metallica motiv, och så det långa smutsblonda håret som hon alltid hade över ögonen. Redan första dagen i nya gymnasieklassen satte hon sig längst bak och vägrade svara på vad hon hette. Efter halva lektionen rusade hon ut i tårar, skrikandes att det blev precis som förr. Ingen förstod henne och ingen hade väl egentligen lust att göra det. Hon blev, vad jag vet, inte mobbad även om hon nog hade svårt att få vänner.
Hade hon varit smal, framgångsrik och lycklig idag hade jag blivit förvånad. Hon blev nog det vi alla förväntade oss att hon skulle bli.
Tillbaka vid övergångstället funderade jag på om jag borde hälsa? Säga "hej, hur är det med dig? Vad gör du nu för tiden?". Av två anledningar kunde jag inte, det var så uppenbart att hon inte mådde bra, att hon inte hade ett jobb, att hon antingen var på väg utför eller just varit på botten och sakta var på väg upp igen. Jag kunde inte hälsa för att jag inte ville utsätta henne för att behöva förklara för någon hon gick i skolan med för tio år sen hur hon misslyckats med sitt liv, en total fucking främling.
Men jag sen kunde jag inte hälsa för jag är, trots alla goda föresatser, socialt betingad att avvikande människor ska man undvika. Snegla på i smyg, förfasas över, undvika för man vet ju aldrig var de har varit. Och hon är fortfarand avvikande. En person man inte sitter brevid på bussen, någon man undviker. En person jag gick tre år i skolan med vill jag inte hälsa på i dag för att jag är bokstavligen rädd för att bli smittad.
En människa faller långt på tio år men jag gick tillbaka till vårt fina kontor i 1700-tals huset. Drack kaffe med skivbolagsdirektören medan han berättade om kända svenskars alkoholproblem.
tisdag, november 28, 2006
Tack Blogger...
Jaha, men titta vad fint det gick att skriva om el i inlägget från i går kväll. Man kanske ska vara tacksam över att rubriken fick vara med i alla fall?
Jävla bloggercrap.
Anledningen till att inlägget nedan heter "El" är att när jag kom hem i går kväll hade jag ingen sån. Igen. Samma sak som i söndags, svart i några lägenheter medan andra hade sådan lyx som varm mat till middag och lampa i duschrummet. Och eftersom jag kom hem blöt, kall, trött och hungrig efter träningen var saker som spis och lampa i duschrummet rätt viktiga saker. Men man har ju en snäll mor som bor inte alltför långt bort så jag ringde henne och sen bodde jag hos päronen i går kväll. Där skrev jag det misslyckade inlägget nedan. Som blogger tydligen inte ville ha.
Nu hoppas jag verkligen att Vattenfall behagar ha fixat problemet, jag talade med en, faktiskt, jättetrevlig dam på Vattenfall och hon sa att elen hade kommit tillbaka vid 11-tiden i går kväll och vad hon kunde se hade el-killen stannat till 01 och jobbat på problemet. Så man får väl hoppas han inte var för trött för att göra ett bra jobb.
Man är ju så oerhört sårbar när man bor i lägenhet. Man har ingen vedeldad spis direkt, ingen batteriradio. Man kanske skulle investera i ett spritkök så nästa gång elen går kan jag gå ut på gården och värma lite mat i alla fall. Alternativt åka över till sushibaren och köpa med mig 12 bitar av den bästa sushi man hittar utanför Japan (det är sant, min lokala sushibar är bäst i världen).
Nu måste jag faktiskt skriva i hop en pressrelease om ett rätt ointressant ämnen så jag tror inte någon tidning är dum nog att publicera den.
Jävla bloggercrap.
Anledningen till att inlägget nedan heter "El" är att när jag kom hem i går kväll hade jag ingen sån. Igen. Samma sak som i söndags, svart i några lägenheter medan andra hade sådan lyx som varm mat till middag och lampa i duschrummet. Och eftersom jag kom hem blöt, kall, trött och hungrig efter träningen var saker som spis och lampa i duschrummet rätt viktiga saker. Men man har ju en snäll mor som bor inte alltför långt bort så jag ringde henne och sen bodde jag hos päronen i går kväll. Där skrev jag det misslyckade inlägget nedan. Som blogger tydligen inte ville ha.
Nu hoppas jag verkligen att Vattenfall behagar ha fixat problemet, jag talade med en, faktiskt, jättetrevlig dam på Vattenfall och hon sa att elen hade kommit tillbaka vid 11-tiden i går kväll och vad hon kunde se hade el-killen stannat till 01 och jobbat på problemet. Så man får väl hoppas han inte var för trött för att göra ett bra jobb.
Man är ju så oerhört sårbar när man bor i lägenhet. Man har ingen vedeldad spis direkt, ingen batteriradio. Man kanske skulle investera i ett spritkök så nästa gång elen går kan jag gå ut på gården och värma lite mat i alla fall. Alternativt åka över till sushibaren och köpa med mig 12 bitar av den bästa sushi man hittar utanför Japan (det är sant, min lokala sushibar är bäst i världen).
Nu måste jag faktiskt skriva i hop en pressrelease om ett rätt ointressant ämnen så jag tror inte någon tidning är dum nog att publicera den.
måndag, november 27, 2006
Klaustrofobi
Jag har lite klaustrofobi, cellskräck. För det mesta har jag den under kontroll och utmanar mig själv att åka hiss för att behärska paniken. För det är ju inget farligt att åka hiss. Eller hur?
Elen försvann plötsligt i min lägenhet i går kväll och det blev helt svart. Men ute i trapphuset lyste det fortfarande och mina grannar hade el, jag ringde på och frågade. Så det är väl någon propp som gått hos mig. Trodde jag. Och tog på mig jackan för att springa över gatan och köpa proppar (hade inga hemma så klart). Klev in i hissen, som för en gångs skull stod på min våning, och tryckte på knappen. "Klick" sa det när hissdörren låste sig. Men sen hända inget mer...
Total skräck.
Min. Allra. Värsta. Mardröm.
Dörren gick inte upp, hissen rörde inte på sig, jag hade ingen mobiltelefon på mig och det är söndag kväll. Paniken steg snabbt. Jag tryckte på varenda knapp på paneln och höll inne nödsignalklockan hela tiden.
Plötsligt började hissen sakta, sakta, sakta röra sig neråt mot andra våningen. Det tog mer än 10 minuter för den att ta sig ner ett våningsplan och när den stannade och världens mest efterlängtade "klick" hördes for jag ut genom dörren och ut i trapphuset.
Tror ni jag haft mardrömmar i natt eller?
När el-killarna kom sa de att ett reservaggregat slagit på efter några minuter och det tar ner hissen till närmsta våningsplan. Två timmar tog det innan elen var tillbaka. Jag är jävligt tacksam att jag slapp sitta i hissen hela kvällen.
Elen försvann plötsligt i min lägenhet i går kväll och det blev helt svart. Men ute i trapphuset lyste det fortfarande och mina grannar hade el, jag ringde på och frågade. Så det är väl någon propp som gått hos mig. Trodde jag. Och tog på mig jackan för att springa över gatan och köpa proppar (hade inga hemma så klart). Klev in i hissen, som för en gångs skull stod på min våning, och tryckte på knappen. "Klick" sa det när hissdörren låste sig. Men sen hända inget mer...
Total skräck.
Min. Allra. Värsta. Mardröm.
Dörren gick inte upp, hissen rörde inte på sig, jag hade ingen mobiltelefon på mig och det är söndag kväll. Paniken steg snabbt. Jag tryckte på varenda knapp på paneln och höll inne nödsignalklockan hela tiden.
Plötsligt började hissen sakta, sakta, sakta röra sig neråt mot andra våningen. Det tog mer än 10 minuter för den att ta sig ner ett våningsplan och när den stannade och världens mest efterlängtade "klick" hördes for jag ut genom dörren och ut i trapphuset.
Tror ni jag haft mardrömmar i natt eller?
När el-killarna kom sa de att ett reservaggregat slagit på efter några minuter och det tar ner hissen till närmsta våningsplan. Två timmar tog det innan elen var tillbaka. Jag är jävligt tacksam att jag slapp sitta i hissen hela kvällen.
fredag, november 24, 2006
Statcounter
Jag har Statcounter inlagt på bloggen men den verkar ha gått i strej de senast dagarna...trots kommentarer så hävdar den att 0 personer varit inne på bloggen. Lilla Stattis, det stämmer inte. Vad jobbigt allt blev nu, nu måste jag ju ordna det också!
Önskelista
Vill ha, vill ha, vill ha....
De senaste dagarna har jag fått införa surf-förbud på mig själv på www.apple.se. Jag är så grymt sugen på den nya iPod nano 8G. Jag har en liten älskling sen tidigare, en svart 2G Nano, men det där ha-begäret alltså. Det är svårt att stå emot. Min iPod funkgar ju utan problem och varför skulle jag behöva 8GB? Dessutom vill jag köpa en digital systemkamera för att min vanliga systemkamera gör mig frustrerad och min lilla "turist" digitalkamera är inte bra nog. Och sen vill jag väldigt gärna åka till Japan i maj och hälsa på min kompis. Och sen behöver jag snart en ny dator och de är ju inte gratis de heller...Så en ny iPod går helt enkelt inte att få. För om man väger en ny dator mot en ny iPod vinner ju datorn. Och väger man en två veckors resa till Japan, once in a life time grej, mot en ny iPod så vinner ju resan (dessutom borde jag kunna köpa alla dess tech prylar mycket billigare där så bara det är ju ett bra argument). Men det är svårt, svårt, svårt att stå emot. Där av surf-förbudet.
tisdag, november 21, 2006
Inte mycket blogg
Det blir inte mycket bloggande i dagarna. Jag sitter vid datorn men jag är djupt försjunken i mitt sprillans nya nördprogram, MixMeister Express 6. Jag köpte det härom kvällen och håller nu på och går igenom hela min skivsamling i jakt på de perfekta låtarna till mitt spinningpass. Bpm ska pitchas perfekt, längden ska justeras, övergångarna mixas rätt och låtarna ska ligga i rätt ordning för att skapa ett bra pass. Det är rätt mycket pill och det är så jävla kul!
Men det tar all min tid så bloggen får vila. Fast jag hade ett inlägg på lut om en blåst liten fjortisbrud som cyklade till skolan i morse med musik i öronen och huvan uppe. När jag skulle cykla förbi svänger hon plötsligt ut mitt framför mig utan att ens titta bakåt. Jag blir utknuffad i vägbanan framför en bil som lyckas tvärnita en halvmeter framför mig. När jag vrålar "jävla idotunge!!" efter henne hör hon ingenting. Asföbannad cyklar jag i fatt henne och knackar henne bestämt på axlen och skäller ut henne tills bilföraren kommer fram och tar över utskällningen. Jag har aldrig sett någon få av sig mp3-spelaren så snabbt.
Bannlys fjortisar.
Men det tar all min tid så bloggen får vila. Fast jag hade ett inlägg på lut om en blåst liten fjortisbrud som cyklade till skolan i morse med musik i öronen och huvan uppe. När jag skulle cykla förbi svänger hon plötsligt ut mitt framför mig utan att ens titta bakåt. Jag blir utknuffad i vägbanan framför en bil som lyckas tvärnita en halvmeter framför mig. När jag vrålar "jävla idotunge!!" efter henne hör hon ingenting. Asföbannad cyklar jag i fatt henne och knackar henne bestämt på axlen och skäller ut henne tills bilföraren kommer fram och tar över utskällningen. Jag har aldrig sett någon få av sig mp3-spelaren så snabbt.
Bannlys fjortisar.
måndag, november 20, 2006
Total trötthet
Oj. Jag visste att träningslägret skulle bli tufft men att nio spinningpass på fyra dagar var så jobbigt trodde jag inte. När jag kom hem i går var jag inte alltför trött men i dag tycks kroppen ha gett upp. Jag är så förbannat trött och vill bara gå hem och lägga mig. Ska dra mig från jobbet om någon halvtimme.
I fyra dagar har jag varit isolerad på en kursgård någonstans i skärgården. Allt jag gjort är träna, äta och sitta på föreläsningar. Man sunkar omkring i mjukisbyxor och träningskläder som stinker allt mer svett för var dag. Jag hade med mig alla mina träningskläder men det hjälpte inte. Det ligger en stor hög svettdrypande kläder hemma i lägenheten och jag har en date med tvättstugan i kväll. Under fyra dagar har jag gjort av med lika mycket underkläder som under en vanlig två veckors period.
Nu ska jag samla musik, massor med musik, alla tips på cool musik uppskattas. Vilken musiksmak som helst och vilken takt som helst, bara det är tung, cool musik som man måste stampa takten till.
Så om ni kan jobba på det så får ni ursäkta mig, jag ska gå i koma i ett hörn här borta....
I fyra dagar har jag varit isolerad på en kursgård någonstans i skärgården. Allt jag gjort är träna, äta och sitta på föreläsningar. Man sunkar omkring i mjukisbyxor och träningskläder som stinker allt mer svett för var dag. Jag hade med mig alla mina träningskläder men det hjälpte inte. Det ligger en stor hög svettdrypande kläder hemma i lägenheten och jag har en date med tvättstugan i kväll. Under fyra dagar har jag gjort av med lika mycket underkläder som under en vanlig två veckors period.
Nu ska jag samla musik, massor med musik, alla tips på cool musik uppskattas. Vilken musiksmak som helst och vilken takt som helst, bara det är tung, cool musik som man måste stampa takten till.
Så om ni kan jobba på det så får ni ursäkta mig, jag ska gå i koma i ett hörn här borta....
onsdag, november 15, 2006
Tillfälligt avbrott igen
Det har varit dåligt med bloggandet i veckan. En del beror på att jag haft mycket att göra, en del beror på att jag har dåligt med inspiration. Ju mindre jag har att göra på jobbet, ju mer har jag tid att fundera på bloggen.
Och nu blir det tillfälligt avbrott igen. Jag ska på träningsläger i helgen och återvänder en bättre människa (om än mycket tröttare) på söndag kväll.
Trevlig helg
Och nu blir det tillfälligt avbrott igen. Jag ska på träningsläger i helgen och återvänder en bättre människa (om än mycket tröttare) på söndag kväll.
Trevlig helg
lördag, november 11, 2006
40 minuter senare...
Så, 40 minuter senare kom jag faktiskt fram till Glocalnet. Tror ni muppen i andra änden kunde hjälpa mig? Nej, naturligtvis inte! Han hänvisade mig till ett annat företag för trots att jag köper antivirusprogrammet från Glocalnet så är det inte de som kan hjälpa mig med det envisa lilla virus som fastnat i min dator. Detta för honom fullkomligt självklara fakta stod ingenstans på hemsidan eller i virusprogrammets hjälpsektion. Så jag ringer det andra företaget. Tror ni de har öppet? Nej, naturligtvis inte, de har bara öppet mellan 8-17 på vardagar så att sitta hemma vid datorn och få hjälp kräver tydligen att man tar ut en semesterdag från jobbet!
Tack som fan Glocalnet, för att ni slösat bort 40 minuter av mitt liv!
Tack som fan Glocalnet, för att ni slösat bort 40 minuter av mitt liv!
Telefonkö...
Jag sitter i telefonkö till min bredbandsleverantör. Samtalet har pågått i 7:13 minuter. Jag har plats av 32. Jag började på plats 34. Undrar hur lång tid det här kommer ta? Har de bara en person som svarar i supporten på helgerna eller?
Nu har jag plats 30. Efter 9 minuter i kö. I vanliga fall ringer jag från jobbet, kön är alltid kort då. Det här är bara löjligt...
Nu har jag plats 30. Efter 9 minuter i kö. I vanliga fall ringer jag från jobbet, kön är alltid kort då. Det här är bara löjligt...
fredag, november 10, 2006
Det finns ju en populär blogglek som cirkulerar runt nu som går ut på att man sätter sin musikspelare på shuffle och så blir låtarna svaret på frågorna nedan. Eftersom jag inte har så mycket annat för mig nu när jag kommit hem från min kompis, fullproppad med meze, pitabröd och rött vin, tänkte jag göra det nu.
Will it be ok?
Dtla - Gary Jules (den heter så, det är faktiskt inte felstavat...)
How are you feeling today?
Sunday Circus Song - The Cardigans
How do your friends see you?
Party Time - Phoenix
Will you get married?
Little Girl Blue - Janis Joplin (det där skrämde mig...)
What is your best friend’s theme song?
Angel in my dream - Cuzin D
What is the story of your life?
To be gone - Anna Ternheim
What was high school like?
American Anything - Soulfound
How can you get ahead in life?
The long way home - Norah Jones
What is the best thing about your friends?
Life on Mars? - David Bowie
What is tonight going to be like?
Beautiful Day - U2 (ok...)
What is in store for the remainder of this weekend?
Ballad of Billy Jo McKay - Shawn Mullins (jag hoppas verkligen inte det, killen snor
sin alkohlist farsas bil och kör mot en säker död i den amerikanska södern...)
What song describes you?
The Letter - James Morrison
To describe your grandparents?
Je Ne T Aime Plus - Mano Chao (jag tror det betyder nåt i stil med "jag gillar det inte längre"? Men min franska är lite rostig)
How is your life going?
Not a Sinner nor a Saint - Alcazar
What song will they play at your funeral?
Little Fish - Cuzin D
How does the world see you?
12:51 - The Strokes
Will you have a happy life?
Shoot the moon - Norah Jones
What do your friends really think of you?
Hollow - Hem
Do people secretly lust after you?
21st Century Kid - Jamie Cullum
How can I make myself happy?
Jackson - Hem
What should you do with your life?
All along the river - Black River Band (ska jag mönstra på en flodpråm eller?)
Will you ever have children?
Drive-In Saturday - David Bowie (ska det tolkas som ett ja elle...?)
På det hela taget var det nästan lite kusligt att göra det här. Är det här 00-talets kaffesumpsspådomar?
Will it be ok?
Dtla - Gary Jules (den heter så, det är faktiskt inte felstavat...)
How are you feeling today?
Sunday Circus Song - The Cardigans
How do your friends see you?
Party Time - Phoenix
Will you get married?
Little Girl Blue - Janis Joplin (det där skrämde mig...)
What is your best friend’s theme song?
Angel in my dream - Cuzin D
What is the story of your life?
To be gone - Anna Ternheim
What was high school like?
American Anything - Soulfound
How can you get ahead in life?
The long way home - Norah Jones
What is the best thing about your friends?
Life on Mars? - David Bowie
What is tonight going to be like?
Beautiful Day - U2 (ok...)
What is in store for the remainder of this weekend?
Ballad of Billy Jo McKay - Shawn Mullins (jag hoppas verkligen inte det, killen snor
sin alkohlist farsas bil och kör mot en säker död i den amerikanska södern...)
What song describes you?
The Letter - James Morrison
To describe your grandparents?
Je Ne T Aime Plus - Mano Chao (jag tror det betyder nåt i stil med "jag gillar det inte längre"? Men min franska är lite rostig)
How is your life going?
Not a Sinner nor a Saint - Alcazar
What song will they play at your funeral?
Little Fish - Cuzin D
How does the world see you?
12:51 - The Strokes
Will you have a happy life?
Shoot the moon - Norah Jones
What do your friends really think of you?
Hollow - Hem
Do people secretly lust after you?
21st Century Kid - Jamie Cullum
How can I make myself happy?
Jackson - Hem
What should you do with your life?
All along the river - Black River Band (ska jag mönstra på en flodpråm eller?)
Will you ever have children?
Drive-In Saturday - David Bowie (ska det tolkas som ett ja elle...?)
På det hela taget var det nästan lite kusligt att göra det här. Är det här 00-talets kaffesumpsspådomar?
onsdag, november 08, 2006
Svamphus?
Varje dag cyklar jag förbi en ödetomt på väg till jobbet. I morse var det fortfarande en ödetomt. I kväll när jag cyklade hem stod det ett fyra våningar högt hus där. What the fuck?! Hur?! När?! Jag förstår INGENTING! Huset var alltså fyra våningar högt, som huset som står på tomten brevid, och hade ett tak som inte var helt klart och var ett helt riktigt bostadshus. Det stod en lyftkran på tomten och det var uppgrävt runt omkring. Men allvarligt, kan man bygga ett helt fyra våningars hus på nio timmar?!
Jeez...
Jeez...
tisdag, november 07, 2006
Du och jag Döden
Det är officiellt. Jag är döende. Om lite mer än två månader fyller jag 30 och i morse hittade jag mitt första gråa hår. Det var ganska långt och har gömt sig inne vid tinningen länge nog för att växa till sig ordentligt. Det var väl egentligen inte "grått", snarare rödblont, men många toner ljusare än min vanliga mörka kopparfärg (nej, jag har inte glömt att bättra på rötterna, mitt hår rött, rött, rött av naturen och faktiskt helt fantastiskt jäkla vackert om jag får säga det själv). Jämnfört med resten av håret såg det helt vitt ut och det var helt klart grövre än de andra hårstråna.
I några minuter hade jag ett litet trauma vid spegeln medan den mer förnuftiga delen av min hjärna försökte övertala panikcentrum att man inte alls är gammal bara för att man hittar ett grått (ljusare) hårstrå. Panikcentrum lät sig övertalas så pass att jag kunde ta mig till jobbet men väl där tog det över igen och jag letade frenetiskt fler hårstrån i spegeln på toan. De ljusa slingorna i luggen som sitter i sen sommarens salta bad i Medelhavet såg plötsligt mycket hotfulla ut. Tänk om de är gråa hår i babystadiet?
Jag måste köpa hårtoning i kväll...bara täcka lite...jag är inte trettio än!
I några minuter hade jag ett litet trauma vid spegeln medan den mer förnuftiga delen av min hjärna försökte övertala panikcentrum att man inte alls är gammal bara för att man hittar ett grått (ljusare) hårstrå. Panikcentrum lät sig övertalas så pass att jag kunde ta mig till jobbet men väl där tog det över igen och jag letade frenetiskt fler hårstrån i spegeln på toan. De ljusa slingorna i luggen som sitter i sen sommarens salta bad i Medelhavet såg plötsligt mycket hotfulla ut. Tänk om de är gråa hår i babystadiet?
Jag måste köpa hårtoning i kväll...bara täcka lite...jag är inte trettio än!
måndag, november 06, 2006
Tillbaks i stan
Nu är jag tillbaka i stan igen. Swebuss Express är mitt nya hatobjekt. Bussen gick visserligen i tid men föraren kompenserade det (?) genom att köra i 150 hela vägen ner till Örebro. På vinterväglag. Jag har hört alldeles för mycket om Swebuss kassa däck och bromsar för att känna mig bekväm när bussen kör om en hetsig stockholmare i Audi på raksträckan utanför Västerås. Med möte. Jag satte mig längst back med någon sorts idé om att när vi kraschar så borde det vara den säkraste platsen. Sen upptäckte jag att bussen inte hade några säkerhetsbälten och jag funderade på om det kunde vara värt att kliva av i Västerås och ta tåget resten av vägen. Men jag överlevde. Och jag överlevde mitt första besök på ett dagis på över 25 år, om jag överlever attacken av dagisbaciller återstår att se. Dagisbaciller är lika lömska som Swebuss. Men jag har köpt någon sorts naturmedel på Apoteket och jag hoppas att de håller vad de lovar. Någon som vet om röd solhatt verkligen stoppar upp förkylningar?
Nu ska jag äta en vitlöksklyfta och honung (inte samtidigt) för en kompis sa att det var jättebra skydd mot dagisbaciller.
Nu ska jag äta en vitlöksklyfta och honung (inte samtidigt) för en kompis sa att det var jättebra skydd mot dagisbaciller.
torsdag, november 02, 2006
Tillfälligt avbrott
Nu ska jag i väg utan dator i några dagar så vi ses väl nästa vecka eller nåt.
Trevlig helg!
Trevlig helg!
kryp
Jag känner en man som slår sin sambo. På en fest för några år sen var vi flera stycken som såg hur han slog henne över käken med knytnäven. Det var inte första eller sista gången. Jag känner dem inte alls egentligen, bekantas bekanta, men några av deras närmare vänner försökte få henne att lämna honom och några av killarna gick på mannen och lät honom förstå att de på inga sätt accepterade vad han höll på med. Vad jag vet hjälpte det inte, så vitt jag vet är hon fortfarande hos honom och jag rör mig inte i samma kretsar som dem längre.
Men mannen i fråga gör karriär, då och då dyker han upp i media och kommenterar olika företeelser. Han sitter där i kostym och slips och gör utlåtanden och har proffsiga åsikter. Han är ung men kommer säkert att ta sig upp i samhällets hierarki och bli välkänd inom sitt område.
Respektabel. Men han slår sin sambo. Varje gång jag ser honom i tv-rutan eller som bild by-line i tidningen tänker jag på det. Du slår din sambo.
Jävla kryp. Tar du dig upp i maktposition ska jag sänka dig. Du ska få löpa gatlopp i varenda tidning med mediadrevet i hasorna. Få stå till svars för varenda misshandlad kvinna i Sverige. Representera varenda fega krypa till man som slår kvinnor. Jag kommer att göra dig till kvinnomisshandlarnas poster boy.
Vi som såg vet vem du är och vi rör oss också uppåt i samhällets hierarki. Karma. Lita på att karma kommer att hinna i fatt dig…
Men mannen i fråga gör karriär, då och då dyker han upp i media och kommenterar olika företeelser. Han sitter där i kostym och slips och gör utlåtanden och har proffsiga åsikter. Han är ung men kommer säkert att ta sig upp i samhällets hierarki och bli välkänd inom sitt område.
Respektabel. Men han slår sin sambo. Varje gång jag ser honom i tv-rutan eller som bild by-line i tidningen tänker jag på det. Du slår din sambo.
Jävla kryp. Tar du dig upp i maktposition ska jag sänka dig. Du ska få löpa gatlopp i varenda tidning med mediadrevet i hasorna. Få stå till svars för varenda misshandlad kvinna i Sverige. Representera varenda fega krypa till man som slår kvinnor. Jag kommer att göra dig till kvinnomisshandlarnas poster boy.
Vi som såg vet vem du är och vi rör oss också uppåt i samhällets hierarki. Karma. Lita på att karma kommer att hinna i fatt dig…
onsdag, november 01, 2006
Svensk vinter
I dag är det snökaos här. Jag cyklade till jobbet i morse. Jag ser det som en sport att cykla i riktigt pissigt väder, att sätta sig på bussen är att ge upp. Har man cyklat hela våren och sommaren i sol och ljumma vindar kan man inte vara en sissy och banga bara för att det blåser storm i byarna och snöar småspik.
Och sen är jag lika förvånad varje år att folk inte är förberedda på det här med vinter och snö. Hello liksom, det här vita som kommer ner från himmlen och blir jäkligt halt, hade vi inte det förra året också? Och året innan det också? Och kanske till och med 2003? Faktum är att jag har bestämda minnen från Nationalmuseet där det finns tavlor från 1600-talet med snö på, kanske det kan ge en ledtråd om vad som brukar hända ungefär vid den här tidpunkten varje år?
Kanske det är ett kollektivt förträngade från svenska folkets sida. Om vi ignorerar det, glömmer bort snöslask och is så kanske lågtrycket från Ishavet väljer att glida förbi lite väster om oss och bara snöa på Norge? Och vi kan få sol och +15 grader än in i april då nästa stora överraskning drabbar svenskarna, värmen. Jomenvisstserru! I år igen!
Och sen är jag lika förvånad varje år att folk inte är förberedda på det här med vinter och snö. Hello liksom, det här vita som kommer ner från himmlen och blir jäkligt halt, hade vi inte det förra året också? Och året innan det också? Och kanske till och med 2003? Faktum är att jag har bestämda minnen från Nationalmuseet där det finns tavlor från 1600-talet med snö på, kanske det kan ge en ledtråd om vad som brukar hända ungefär vid den här tidpunkten varje år?
Kanske det är ett kollektivt förträngade från svenska folkets sida. Om vi ignorerar det, glömmer bort snöslask och is så kanske lågtrycket från Ishavet väljer att glida förbi lite väster om oss och bara snöa på Norge? Och vi kan få sol och +15 grader än in i april då nästa stora överraskning drabbar svenskarna, värmen. Jomenvisstserru! I år igen!
Balkongrökning
Jag kommer jubla när de förbjuder rökning på balkonger. Kärringen snett nedanför mig röker fan i mig två paket om dagen och röken dras in i min lägenhet hela tiden. Jag har inte ens en balkong och jag får ändå andas in hennes jävla äckliga cancerrök.
Hur kul är det att försöka sova när man känner att sovrummet sakta fylls med stinkande rök bara för att hon måste ta sin sista cigg halv tolv och sen gå upp några gånger under natten och röka igen? Dör hon i cancer kommer jag att stå skrattande utanför sjukhusfönstret med en skylt där det står "Skyll dig själv, kärringjävel!"
Hur kul är det att försöka sova när man känner att sovrummet sakta fylls med stinkande rök bara för att hon måste ta sin sista cigg halv tolv och sen gå upp några gånger under natten och röka igen? Dör hon i cancer kommer jag att stå skrattande utanför sjukhusfönstret med en skylt där det står "Skyll dig själv, kärringjävel!"
Bloggerschmogger
Blogger är dum i hårddisken. Jag har skrivit flera inlägg som ligger i min lista över publicerade inlägg men som bloggen vägrar visa. What the fuck is up with that?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)