fredag, februari 22, 2008

Tv-kändis

Om man inte blinkar på fel ställe kommer jag dyka upp på nyheterna i kväll. En lunchpromenad på gågatan resulterade i att en mikrofon hivades fram och jag fick svara på frågor om mitt tidningsläsande. Svammel, svammel, svammel! Tror inte jag tittar på nyheterna i kväll...

torsdag, februari 21, 2008

Avbeställt

Om ni upptäcker att skrivaren på kontoret har slut på toner, vad gör ni?

1. Pratar med ansvarig för datorer och skrivare och frågar om toner är beställd.

2. Beställer på eget bevåg ny toner från leverantören företaget har avtal med.

3. Beställer på eget bevåg ny toner från första, bästa leverantör du hittar på Eniro.se, beställer extra av alla färger, beställer installation av tonern, meddelar ingen att du beställt toner och installation och "glömmer bort" att avbeställa din toner och installation när skrivaren nästa dag har färsk toner installerad av skrivaransvarig som redan två dagar tidigare beställt ny toner i alla färger från leverantören företaget har avtal med.

Valde du 3 är du troligen min inte allför skarpa kollega som tydligen inte lärt sig kommunicera med kollegorna.

onsdag, februari 20, 2008

Avlarmat

Om ni kliver in genom en öppen dörr på jobbet och larmet av misstag går av och tjuter genom hela kontoret, vad gör ni?

1. Springer ner till larmansvarig och förklarar vad som hänt så att de kan larma av och återta larmet.

2. Larmar av själv och springer sen till telefonen och ringer larmföretaget så att de kan återta larmet.

3. Går till fikarummet och häller upp kaffe, tar en bit tårta och sätter dig ner för en kvarts förmiddagsfika.


Om ni valde 3 är ni troligen min inte alltför skarpa kollega som tydligen tyckte att det inte var hans problem att larmet gick...

tisdag, februari 19, 2008

Japansk mat

Jag gillar mat och ny mat är väldigt kul så när jag var i Japan tog jag bilder på nästan alla måltider vi åt. Jag har lagt upp bilderna på Flickr och vill ni se dem finns dem här:

Japansk mat

Vill ni se lite bilder från Japan?

Det är ju ett tag sen jag kom hem men här är i alla fall några av mina många, många, många bilder från Japan.

The Golden Temple i Kyoto, man ser inga turister på den här bilden men tro mig...det kryllade av dem. Det är en av Kyotos största turistattraktioner (och varför inte?).


Två unga Kyoto kvinnor på väg till en formell fest i traditionella kimonos.


Olika sorters mossa i en av Kyotos många tempelträdgårdar.


Två påklädda statyer på gravplatsen i Koya-san


En av munkarna i templestaden Koya-san.


Nudlar och annan mat (det blev mycket nudlar...) på nån liten gatuservering i Asakusa, Tokyo, där vi bodde.


Akihabara, elektronikkvarteren, i Tokyo.

måndag, februari 18, 2008

Jo, jag vet

Det här med att skriva inlägg går i vågor. Januari och februari har varit lite loja, ingen inspiration, inget kul som händer, bara jobb, grå dagar och en vinter som aldrig kommer igång.

Inget är annorlunda den här veckan men i bland får jag lust att skriva i alla fall.

I helgen var jag och en kompis ute och grillade korv. Vi gick några kilometer till en vacker udde vid Mälaren, sen byggde vi en rejäl brasa (han är scout) och grillade korv och drack Pucko. I dag luktar min jacka som ett helt scoutläger.

På vägen gick vi förbi huset där Mattias Klum bor. Jag får prestationsångest när jag ska ta bilder av vår fina brasa. Men jag ska lägga upp en bild på den i kväll när jag kommer hem.

Nu: lunch!
Det märkliga är inte att det står en två meter hög yuccapalm på den fönsterlösa handikappstoaletten. Det märkliga är att det står en flaska ekologisk olivolja från Ica på badrumshyllan bakom yuccan.

onsdag, januari 23, 2008

Modern life is rubbish

Klockan är 18:17 på min födelsedag och jag har fortfarande inte fått blommor, födelsedagskort eller presenter. Däremot har jag fått otal hälsningar på Facebook, ett gäng sms och några e-mail. Fan vad trist 2008 är!

Tårta åt jag, men det vara resterna från kollegan som fyllde 50 i måndags....
Men...hon såg ju hälsosam och frisk ut! En riktigt fin förebild för alla unga tjejer som satsar på Beach 2008 så här efter julskinkan. Något att sträva efter.



(ryyyys äckel kräks)
Jag fyller år i dag. Så det så.

måndag, januari 21, 2008

Uuhh...känns som om jag är på väg att bli förkyld.

Vill inte.

Vill inte.

Vill inte.

fredag, januari 18, 2008

Min energi i dag räckte i ungefär en timme. Halv sju gick jag upp, pigg och klarvaken. Halv åtta satte jag mig på sängkanten för att dra på mig strumporna och kom knappt upp igen. Sängen såg mycket inbjudande ut... Fattar inte vad som hände, ena stunden pigg, nästa totalt död trots åtta timmar sömn. Kanske håller på att bli sjuk...

Äntligen fredag, behöver man säga mer? Äntligen fredag....

torsdag, januari 17, 2008

Jag tillhör eliten!

Det är bekräftat, jag tillhör eliten! Jäklars vad stolt jag är!

En förklaring; jag har gjort en hälsoprofil på jobbet och mätt blodtryck, syreupptagningsförmåga, kondition och några andra värden. När allt var mätt, uträknat och jämfört konstaterade den trevlige hälsoplaneraren att min syreupptagningsförmåga låg strax under elitnivå för min åldersgrupp och att min kondition var på elitnivå. Dessutom har de ett index på 0-106 baserat på konditionen hos tusen 20-åriga män som läser till idrottslärare, 100 är deras medelvärde, jag ligger på 103....

Jag är helt enkelt på elitnivå! Yes!

tisdag, januari 15, 2008

Ingen vinter att tala om här uppe i Mälardalen precis... Två gånger hann jag med att åka långfärdsskridskor innan mildvädret kom vid jul. Jag hoppas verkligen det blir kallt igen för det här börjar ju bli patetiskt! Min utrustning bara ligger och samlar damm i garderoben! Visserligen gillar jag barmark för då kan jag cykla till jobbet och slipper utveckla stressrelaterat eksem av kollektivtrafiken i stan. Men i alla fall...lite is kan man väl få?



Det är så här det ska se ut! Trettonhelgen 2006, första turen på säsongen, blankis med lite, lite frost på ytan.

Nu när dagarna börjar bli lite längre (ok, det märks inte än men om två veckor så märks det) vill jag att isen ska ligga så man kan vara ute och åka i flera timmar på helgerna. Varm choklad, mackor, apelsiner, sittunderlag, sol... Långfärddskridskor är ju den enda anledningens om finns till att överhuvudtaget inte flytta ner till en liten villa i Toscana så om vintrarna ska se ut så här framöver är det lika bra att flytta!

I övriga nyheter, i söndags var mitt morgonpass helt fullt för första gången! Det märks att folk är uppfyllda av nyårslöften och ångest inför Beach 2008, alla pass är knökfulla och det kryllar av motionärer på alla anläggningar. Jag körde mitt nya pass för tredje gången och det börjar sitta nu. Dessutom sa en av våra mest erfarna ledare att det var ett bra pass och det kändes jättekul att höra! Och tryggt! Jag är alltid lite nojjig över att passet inte ska vara bra nog...

Jag bytte föresten ut The Arks låt mot Billy Idols "White Wedding". "Calleth you, cometh I" blev lite för hetsig, det var svårt att hålla takten hela låten igenom. Det är sådana småsaker man inte känner av förän man kört passet en gång eller två.

Nu ska jag ta och göra någon nytta...

måndag, januari 14, 2008

Samtidigt...

Samtidigt som han gick bort känner jag dåligt samvete över att det som gör mig mest uppgiven nu är att norrmannen hörde av sig i fredags av berättade att hans jobb nu diskuterar att låta honom stanna i Indien i tio månader. Tio månader!! Utresan har blivit uppskjuten till den 22:a så det betyder att han inte är hemma igen förän december!

Det är inte klart än att det blir så länge men det känns som om precis vad som helst kan hända, vi kan inte planera någonting och samtidigt jobbar han så förbannat mycket att vi inte ens hinner ha kontakt förutom några korta minuter på MSN eller några sms. Hans jobb är så oförutsägbart och han är trött och less för han jobbar så mycket, han fick jobba hela helgen. Det känns inte bra och jag saknar honom.

Helt själviskt önskar jag att hans arbetsgivare slänger på honom ännu mera jobb, kräver att han flyttar permanent till Indien, att han inser att hans liv nu bara består av jobb, att han säger upp sig i protest och skaffar ett nytt jobb som gör att han stannar i Norge (eller ännu bättre, flyttar till Sverige...) och han får tid för flickvän.

Måste allt vara så förbannat svårt!? Vilka är de här människorna som träffar någon när det är 20, gifter sig vid 25 och har två ungar, villa och sommarstuga vid 30? Hur kan det vara så enkelt för dem? Skiljer de sig vid 35? Och vilka är de här människorna som hela tiden verkar förälska sig i en ny, blir ihop, flyttar ihop? Som aldrig är singel längre än fyra veckor? Varför bor den de förälskar sig i alltid i närheten, i samma stad, jobbar som vanligt folk, har en stor lägenhet/villa som det aldrig är några problem att flytta in i?

I ett mörkare hörn av min sinne önskar jag att de här människorna är de som nöjt sig med första bästa, att de inte hittat sin stora kärlek, och att de aldrig är lika lyckliga som de som var tvugna att övervinna hinder för att få det man önskar sig. På något sätt måste jag nog tänka så för att övertyga mig själv om att det finns ett värde i att vara en av dem som inte har det enkla livet.
Det är konstigt när någon går bort och man nästan känner en lättnad.
När vi insåg att han inte skulle klara sig, att sjukdomen tagit över hans kropp totalt, så sörjde vi honom redan medan han fortfarande levde.
Jag sörjde att det är så orättvist att någon som inte ens fyllt 65 går bort precis innan man ska får göra allt man planerat att göra när man blir pensionär, att han skulle lämna kvar sin fru som nu måste börjar sin pension med att bli änka.

De sista två veckorna har det känts som om han redan har gått bort samtidigt som jag önskar att antingen ska ett mirakel inträffa och han blir bättre, eller så får han helt stilla dö i stället för att ligga i en sjukhussäng och lida medan kroppen sakta slutar fungera. Så när mamma ringde i fredags och sa att han gått bort vid lunchtid så var det som en lättnad. Nu kan han få vila, hans änka kan sluta oroa sig för att han lider, att han får bra vård och att han har det bekvämt in i det sista.
Men samtidigt, nu är det oåterkalleligt utan hopp.

fredag, januari 11, 2008

Cancer

Han gick bort i dag.

Varning för Glocalnet....

Jag har just suttit 45 minuter i telefonkö för att Glocalnet skickade en felaktig räkning till mig.

45 fullkomligt bortslösade minuter innan de svarade och hur enkelt som helst tog bort räkningen.

45 minuter av mitt liv som jag aldrig kommer att få tillbaka.

45 minuter av ilska, irritation och frustration.

Jag har åldrats två år under de här 45 minuterna och och fått minst tio gråa hår.

Jag är inte ens kund hos Glocalnet och jag tror de försöker hämnas. I höstas sa jag upp mitt avtal med dem och flyttade över telefoni och bredband till en annan operatör. Sen dess har Glocalnet inte gjort annat än jävlats med mig.

Först skickade de en räkning på 450 kronor för flytt av abbonemang. Den fick jag struken eftersom jag inte skulle flytta abbonemanget, jag sa ju upp det helt.

Sen stängde de av min telefon 7:e november, tre veckor för tidigt, så jag fick vara utan fast telefoni större delen av november.

Sen skickade de en räkning för abbonemangsavgiften i januari som jag fick struken eftersom mitt avtal gick ut 30:e november.

Sen skickade de en räkning på 399 kronor för att jag hade sagt upp mitt avtal innan bidningstiden gick slut. Jag hade ingen bindningstid och det har jag papper på så den fick jag struken.

Och nu fick jag en påminnelseavgift på 20 kronor för räkningen på 399 kronor som jag inte ens skulle ha betalat från början.

Att säga att jag numera avskyr och hatar Glocalnet från djupet av mitt hjärta är ingen underdrift.

Ironin i det hela är ju att under de dryga två år jag varit kund hos dem har allt funkat utan problem, ända fram tills den dag då jag bestämde mig för att säga upp avtalet...

fredag

Vissa dagar har jag inget att skriva om för inget händer och jag har inga särskilda tankar i huvudet. Jag tänker mest på att jag måste komma i håg att gå till Kvarnen och handla vin, ost och kex till i morgon. Att jag måste städa när jag kommer hem, att jag inte får glömma spinnmötet i morgon och att det är väldigt skönt att det är fredag.

Så är det nu.

torsdag, januari 10, 2008

Spinning

För alla som är intresserade, så här ser låtlistan ut i mitt nya spinningpass som jag premiärkör i kväll.

Uppvärming

”Rise” – Safri Duo
”With every heart beat” – Kleerup & Robyn lång)

Kondition 1
“Take it off” – The Donnas“Rock n’ Roll Star” – Oasis
“A pain that I’m used too” – Depeche Mode
“Tokyo” – Danny
“Throw it on me” – The Hives & Timbaland
“Michael” – Franz Ferdinand

Återhämtning
“Oh Timbaland” – Timbaland

Kondition 2
“Galang” – M.I.A.
“They wanna know” – Adam Tensta
“Right here, right now” – Fatboy Slim
“Calleth you, cometh I” – The Ark
“Breed” – Nirvana

Nedcykling & Stretch
“Talk” – Coldplay
“Teardrops” – Massive Attack